Vi har haft det höga nöjet att se Det är vi som är hemgiften på Södra teatern i fredags. Efter en tidig middag på 4 knop, alltid en av de bästa.
Mamma Karin: Folk skrattade mest åt Mattias och Svens dialog med parodi på Tomas Andersson Wij. Undra om de flesta i publiken kände igen sig själv, som stockholmare alltså? Tomas satt i publiken, undra om han skrattade? Hoppas det. Mattias verkade nöjd över jublet och applåderna. Jag tyckte det var bra. Jag blev glad över att folk applåderade så mycket. Jag trodde att det bara var jag som västerbottning som tyckte det var skitroligt.
Niklas: En skön blandning av skägg, balett och tragikomik. Det växer ju mer man tänker på det. Jag tycker att "Jag ska bli-mannen" var bäst.
Emma: Så sjukt bra. Skratt, skratt, skratt. Jag vill också kunna dansa så, men långa ben och hönsnacken. Precis som Mattias. Och prata med tokig falsettröst, det vore fint.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar